Menu

Gillberga socken

Minimera
Gillberga
Gillberga är en liten socken med drygt 800 invånare i sydvästra Värmland. Tack vare dess gynnsamma läge längs Byälven bosatte man sig här redan så tidigt som i stenäldern.
Minimera
Artiklar

Har Du god beredskap?

Har Du god beredskap?

Det är en svår fråga, som faktiskt blivit modern.

Har Du god beredskap?

Det är en svår fråga, som faktiskt blivit modern. Svår torka och stora skogsbränder i somras fick många att fundera över sin beredskap. Stora olyckor, naturkatastrofer, krig och terroristanfall kan beröra oss. Förra våren skickades broschyren kallad ”Om krisen eller kriget kommer” ut till alla hushåll i Sverige. Broschyren innehåller viktig information till landets invånare (Förra gången detta gjordes var år 1961 och den har jag kvar.)

Men vad menas med god beredskap? Frågan har inget givet svar, utan svaret beror på flera faktorer. Jag har arbetat i 25 år med beredskap på Räddningsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Trots det har jag inget enkelt och bra svar, men självklart har jag en egen uppfattning.

Egen beredskap

Jag tror att en egen beredskap är grunden och att man bör fundera över sin trygghet. Vad kan hända mig och min familj? Hur gör jag för att det inte ska hända? Men om det ändå händer, hur klarar jag mig och vad kan vara bra att tänka på ifall att. Det finns kurser i ämnet, det finns TV-program, hemsidor på nätet (dinsäkerhet.se) och t ex ovan nämnda broschyr. Man behöver mat, vatten, värme, kommunikation med mera. Staten, regionen och kommunen räknar i sin planering med att de flesta klarar sig i 72 timmar.

Min man och jag har naturligtvis tänkt på säkerhet och trygghet för oss och våra djur. Det är för det mesta någon hemma, men det händer att båda är borta tillfälligt. För oss är den viktigaste säkerheten att alltid ha mobiltelefonen med sig. Även kortare ärenden kan ställa till med en skadad fot eller värre. Som nummer två kommer nog användning av reflex på och i närheten av bilvägar under det mörka halvåret. Men här bör man fundera själv och tänka över sin egen situation och risker i miljön.

Närmiljö

Allt kan man inte klara själv och därför ska man ha tillgång till viktiga telefonnummer. Det gäller naturligtvis larmnumret 112, men också 113 13 för information, 114 14 till polisen och 1177 till sjukvårdsrådgivningen.

Andra minst lika viktiga telefonnummer är till de närmsta grannarna. Grannar emellan kan man hjälpas åt vid många händelser som inte samhället hinner eller har ansvar för. Jag tänker en skadad person, djur på rymmen, mycket snö, mystisk bil och så vidare . En enkel beredskapslista med uppgifter om de närmsta grannarna anser jag kan ge en viss trygghet.

Ett bra exempel på grannsamverkan fanns, när det brann på Aspsäter.

Kommun

Säffle kommun i samarbete med några andra kommuner arbetar med en krisberedskapsplan. Vid ett Kommunbyalagsmöte fick deltagarna information om planeringen av säkerhetssamordnaren Elsa Johansson. Hon ansvarar för räddningstjänstens krisberedskap tillsammans med Ida Andersson och Jonas Ivansson. Särskilda pengar finns avsatta och ytterligare en person ska anställas.

En viktig arbetsuppgift är insamling av lägesbilden avseende social trygghet inför möte med polisen om medborgarlöften. En enkät utdelades, men flera av frågorna kändes främmande för oss landsortsbor.

Elsa redovisade också lagbakgrunden för beredskapen, som kan utryckas som några principer för krishantering. Den viktigaste delen är ansvarsprincipen, som slår fast att ansvaret ska vara det samma vid stora händelser som vid vardagliga olyckor. Samma personal ska jobba, men de kan behöva förstärkningar. Se gärna stora skogsbränder som exempel. Kommunens räddningstjänst har sitt ansvar, men man kan få förstärkning från andra kommuner, från hemvärnet, av andra statliga resurser och frivilliga. Det kan t o m komma hjälp från andra länder främst inom EU.

Därefter presenterades Frivilliga resursgrupper, FRG. Det sas att det finns en frivillig resursgrupp i kommunen. Gruppens uppgift är att finnas till hands när samhället professionella resurser behöver förstärkas i utsatta lägen. Den kan kallas in på begäran av kommunledningen eller räddningsledaren för att hjälpa till med evakuering, information och andra praktiska uppgifter. Staten bidrar med pengar till utbildning.

Ingen av de tre representanterna för FRG kom från vårt område eller vår kommun. Det tror jag är en allvarlig brist. Enligt min uppfattning är lokalkännedom mycket viktigt. Det gäller för personkännedom, kunskap om resurser och praktisk stödförmåga. Vidare är trovärdigheten hos kända personer mycket viktig i stressade situationer. Särskilt känsligt är informationen, som ska gå att lita på. Man nämnde också trygghetspunkter varav en kunde vara skolan i Nysäter.

Staten

Staten kan bidra med ekonomiskt stöd, kunskap och matriella resurser. Vidare kan man ta internationella kontakter. För olyckor ges stödet vanligen från Myndigheten för skydd och beredskap, MSB. Myndigheten får sedan pengar ur statskassan.

Det ekonomiska stödet efter stora olyckor kan ses som en slags försäkring, där kommunerna har en viss självrisk. Staten betalar ersättning efter att kommunerna har redovisat sina kostnader. Men ersättningskraven granskas noga och ofta blir det en förhandling.

Kunskapsstödet är främst utbildningsverksamhet genom olika kurser med mycket varierande längd. Myndigheten ger också bidrag till kurser t ex inom frivilligverksamhet.

Därutöver har myndigheten förråd av materiel. Vidare har man avtal med entreprenörer.

Jag slutar med förhoppningen att läsaren tar detta på allvar och funderar för egen del på säkerhet i vardag och kris.

Lena Tistad  Bildtext: Ny och gammal broschyr, som ska sparas.

<< Tillbaka
  • 28 augusti 2019
  • Antal visningar: 188
Kategorier: Artikel
Taggar:
Skriv ut

Theme picker